Tjenare, tänkte nu skriva ett väl genomgående inlägg som på ett översiktligt och informativt sätt går igenom HTML specialtecken som är populära att använda sig utav i HTML-kodning.

Varför specialtecken via HTML?

Varför ska man då kunna detta/varför kan det vara bra att känna till detta? Jo, specialtecken kan användas till mycket, t ex. att komplettera vid tillfällen då tangentbordets utbud av tecken inte längre räcker till för att presentera det du önskar, eller för att snitsa till dina listor med snyggare ikoner, eller allmänt bara strukturera dina texter på ett snyggare och mer utökat sätt.

Specialtecken kan vara bra till många saker, t ex. för oss svenskar så kan det ibland behövas att man för hand kodar in tecken som vissa teckenkodningar annars har svårt att tolka- som exempelvis våra svenska tecken: å, ä och ö. Där finns även tillfällen då man kommer behöva ”hårdkoda” in specialtecken som ampersand tecknet (&), eller man kanske vill ha fler mellanrum av någon anledning utöver vad webbläsaren tolkar från koden – då kan man t ex. hårdkoda in mellanrum som specialtecken för att webbläsaren verkligen ska tolka utöver vad den annars hade gjort.

Där finns som sagt många scenario då detta är användbart, men det är även kul att känna till och det låter en göra så mycket mer med ens webbsidor och sättet man formaterar texter och innehåll på!

I det här inlägget tänkte jag gå igenom samtliga tecken som jag själv finner användbara att ha översiktlig koll på.

Hur HTML specialtecken kodas

Där finns väldigt många specialtecken som kan kodas i HTML, och man kan koda de på olika sätt också, antingen med sifferkoder, eller med bokstavskoder.

De tecknen jag själv anser kan vara intressanta och användbara att känna till

De svenska tecknen å, ä, ö

å = å
Å = &Aring; <- notera stor första bokstav på Aring

ä = &auml;
Ä = &Auml; <- notera hur samma mönster gäller som för Stora Å

ö = &ouml;
Ö = &Ouml;

Horisontella/Vertikala streck – användbara som avskiljare och liknande

– : &ndash; (n:et står för EN så kanske är fast storlek på strecket alltid, ej säker dock)
— : &mdash; (lite längre än ndash, m:et står för EM så kan ha med font-size att göra hur stor detta strecket blir, ej helt säker)
― : &horbar; (horisontal bar)
∣ : &mid; (Vertikal avskiljare)
‖ : &Verbar; (Vertikalt dubbelstreck)

Typografiska specialtecken – ”hårdkodat mellanrum”, citationstecken, № (numero) tecken och ampersand (&) tecken

  - &nbsp; <- No-break space - användbart om man vill ha flera på varandra efterföljande mellanrum på en webbsida, måste "hårdkodas"
« - &laquo; <- förkortning står för "left pointing double angle quotation mark"
» - &raquo; <- förkortning samma som ovan fast omvänt
‹ - &lsaquo; <- förkortning står för "left pointing single angle quotation mark"
› - &rsaquo; <- förkortning samma som ovan fast omvänt
“ - &ldquo; <- "left double quotation mark"
” - &rdquo; <- samma som ovan fast omvänt
№ - &numero; <- nummer på italienska
& - &amp; <- förkortning står för "ampersand"

Valuta tecken för Euro (€), Yen (¥), Pund (£) och Cent (¢)

€ - &euro; <- väldigt simpelt kodade förkortningar, lätta att komma ihåg
¥ - &yen;
£ - &pound;
¢ - &cent;

Pilar (arrows) och indikator tecken (med och utan svans)

Singulära pilar:
← - &larr; <- leftwards single arrow
↑ - &uarr; <- upwards single arrow
→ - &rarr; <- right single arrow
↓ - &darr; <- downwards single arrow
↔ - &harr; <- horisontal single arrow (both right & left)
↕ - &varr; <- vertical single arrow - (both up down)
Pilar med "svans":
↢ - &larrtl; <- left single arrow with tail
↣ - &rarrtl; <- right single arrow with tail
⥈ - &harrcir; <- horisontal arrows through circle (looks badass ;) )

Punktlists tecken – Punkt, Cirkel, Diamant (svart/vit), Stjärna (svart/vit), Kvadrat och Trianglar

• - &bull; <- antar detta står som förkortning för "bulletpoint" vilket praktiskt taget betyder "punkt" på svenska
○ - &cir; <- vit cirkel
◯ - &bigcirc; <- stor vit cirkel
♦ - &diams; <- svart diamant
⋄ - &diam; // &diamond; <- vit diamant
⋆ - &sstarf; // &Star; <- stjärna
★ - &starf; <- svart stjärna (förkortning = star + filled (f:et står alltså för ifylld med färg))
☆ - &star; <- vit stjärna (förkortning = star Utan filled)
◼ - &FilledSmallSquare; <- Svart kvadrat
▸ - &rtrif; <- Höger-pekande svart triangel
▹ - &rtri; <- Höger-pekande vit triangel (ej ifylld)

Lagliga tecken – Copyright (©), Registered (®) samt TradeMark (™)

© - &copy; <- för copyright
® - &reg; <- för registered
™ - &trade; <- för trademark

Matematiska tecken

Jämförelse operatorer: Större än och mindre än tecken (även HTML-tagg tecknen)

< - &lt; <- förkortningen står för "lesser than" som på svenska blir "mindre än"
> - &gt; <- förkortningen står för "greater than" som på svenska blir "större än"

Större än eller lika med respektive mindre än eller lika med tecknen

≤ - &le; <- förkortningen står för "less than or equal to", som på svenska motsvarar "mindre än eller lika med"  
≥ - &ge; <- förkortningen står för "greater than or equal to", som på svenska motsvarar "större än eller lika med"

Matematiska Plus/Minus tecknet (kan användas vid PQ formeln t ex.) – har 3 sätt att kodas på

± - &plusmn; // &pm; // &PlusMinus; <- alla koder ger exakt samma tecken, testa själva vetja ;)

Grader som t ex. 30° – kan vara användbart att veta hur man kodar detta

° - &deg; <- förkortningen står för engelskans "degree", vilket på svenska betyder "grader"

Allmänna matematiska tecken som ”Infinity” (∞) för oändlighet, och ”Nästan lika med” (≈) för ungefärliga värden

∞ - &infin; <- förkortning står uppenbarligen för "infinity" som engelska ord för oändlighet 
≈ - &asymp;

Matematiska ”omfamnings-tecken” / Brackets

〈 - &lang; <- förkortningen står för "mathematical left angle bracket", som på svenska motsvarar "matematisk vänstervinklad parentes"
〉 - &rang; <- förkortningen här står för samma som ovan, fast right angle bracket

Matematiska enheter – promille (‰) och mikro (µ)

‰ - &permil; <- förkortning står för "per mille" gissar jag, där "mille" betyder tusen på franska, och promille är ju tusendelar så "per tusen" på svenska
µ - &micro;

Matematiska PI – Stora PI (Π) & lilla PI (π)

Π - &Pi; <- notera stora första bokstaven, precis som för de svenska tecknen
π - &pi; <- precis som svenska tecknen för liten bokstav

Matematiska ekvationstecken – Multiplikations ”x”

× - &times; <- "times" på engelska är samma som "gånger med"

Övriga tecken och ikoner som kan skapas med HTML specialtecken (sikte, telefon, man/kvinna, hjärta, bock, kryss, not)

⌖ - &target; <- sikte
☎ - &phone; <- telefon ikon
♀ - &female; <- kvinno könstecknet
♂ - &male; <- manliga könstecknet
♥ - &hearts; <- hjärta
♪ - &sung; <- sångnot
✓ - &check; <- checkmark (bock)
✗ - &cross; <- cross mark (kryss)

Ytterligare tecken som kan skapas via HTML-kod

Man kan även koda Grekiska alfabetet (som t ex. används ofta vid matematiska samband – alfa, beta, gamma, delta, etc.), såväl som t ex. Danska bokstäver som: ø, æ.

Där finns även specialtecken för att representera upphöjt-med och nedsänkt-med, men ni bör i det fallet hellre överväga det semantiska alternativet då HTML5 har taggar för att upphöja/nedsänka tecken, vilket kanske är att föredra över icke-semantiska specialtecken.

Slutkläm

Anledningen att jag på många ställen förklarade vad kodnings förkortningarna stod för och representerade – var då jag själv personligen har lättare för att komma ihåg kodnings förkortningarna om jag vet vad de står för i kombination med kunskapen att veta vad respektive kodnings förkortning ger för resultat i praktiken.

Valde att gå igenom samtliga användbara tecken som jag kunde komma på och som även kan hittas på W3C’s referenssida länkad först i nedan stycke.

Bra referenssidor där ni själva kan se över det tillgängliga utbudet av specialtecken för HTML

Några bra referenssidor för att se diverse tecken man kan koda in och vilka koder som ger vilka tecken kan hittas på följande sidor:

http://dev.w3.org/html5/html-author/charref

http://www.degraeve.com/reference/specialcharacters.php

 

HTML länkar och länkning som ett koncept, är ett av de fundamentalaste koncepten för vad som är internet, utan våra länkar hade vi inte lika lätt kunnat hitta till webbplatser på ett lika effektivt sätt, eller sprida informationen så effektivt som vi kan nu.

Våra webbplatser hade haft svårt att ha menyval som ledde till andra sidor och/eller resurser utan vår förmåga att skapa länkar. Och inte heller hade vi kunnat länka till våra vänners webbsidor eller sprida/spara information vi hittat och ansett vara av värde på internet.

Länkar och länkning för webbutvecklare är ovärderliga av många anledningar, länkning används för att inkludera script, såväl som övriga resurser och filer som bilder t ex. samt för menyval som jag nämnde ovan, men även för att binda samman flertalet webbsidor vilket brukar göras för att skapa hela webbplatser.

Själva HTML länkarna däremot brukar endast användas (för min egen del iaf.) till att binda samman undersidor via menyval för en webbplats, eller för att (numera i sällsynta fall för min del) hjälpa besökare att enkelt öppna upp deras standard e-post klient för att skicka e-post meddelande till en person vars e-post adress var länkad till från en webbsida – utan att besökaren själv behöver skriva in den personens e-post adress (detta gör e-post länken såväl som att ”prompta” deras dator att öppna deras standard e-post klient, om ingen standard klient angiven så får besökaren oftast välja själv i datorns urval av e-post klienter).

Tar vi dagens bloggar som ett praktiskt exempel på användning av HTML länkar för att vägleda besökare vidare till ytterligare innehåll (så de inte ska lämna sidan oftast) – så brukar bloggar ha inlägg som besökare kommer in för att läsa, men vissa bloggar har även s.k. ”relaterade inlägg” som länkas till för att leda besökaren vidare till ytterligare innehåll.

Länkar är också förvånansvärt enkelt att lära sig i HTML, ni har redan i tidigare inlägg (URL:er och länkadresser) fått lära er de grundläggande koncepten för hur själva länkadresserna som används vid länkning är uppbyggda och fungerar för era webbsidor.

Jag är inte helt säker, men jag tror sen även att där kan förekomma en viss laddningstids skillnad om man jämför lokala länkar som direkt navigerar inuti webbserverns utrymme för sidan, respektive globala länkar som först måste slå upp domännamnet innan samma typ av webbserver utrymmes navigering för sidan kan ske som för lokala länkar. (Detta får gärna pålästa läsare kommentera och informera mig om, om ni skulle veta hur detta verkligen ligger till tillsammans med referens till källa för er information, så kan jag sedan uppdatera detta inlägg – mitt antagande här känns för mig logiskt med mina nuvarande kunskaper)

Nog om hur det funkar, vidare till hur vi gör våra länkar dårå ;)

HTML-koden för HTML länkar oavsett lokal/global länkadress

Jag kommer här visa er själva HTML elementet som utgör HTML länkar på webbsidor, såväl som vilka attribut vi bör fokusera på för våra länkar för att kontrollera hur de fungerar. Se nedan kodexempel för en lokal respektive en global HTML länk.

<a href="subpages/undersida1.html" target="">Länktext placeras häremellan (kan vara bild såväl som text)</a>

<a href="http://www.domain.se/subpages/undersida1.html" target="">Länktext...</a>

Notera ovan hur vår globala länkadress har med http://www. såväl som: domain.se, trots att man idag oftast endast behöver ange domain.se för att nå sina eftersökta webbsidor i själva webbläsaren. (Jag skulle gissa på att anledningen att man idag ofta kan komma undan utan att behöva ange http://www. är då webbläsarna antar att man är ute efter en webbsida när de identifierar ord i URL:en)

För att läsa på ytterligare om HTML-länkar ta en titt på: MDN’s referenssida för a-taggen.

Anledningen till att vi måste ange detta för globala länkar är för att informera webbläsare att länken leder till en utanförstående webbsida (oftast, kan även leda till samma sida trots global länkformatering – ett scenario då detta kan förekomma är för dynamisk PHP-kodning av webbsidor), webbsidor hämtas och presenteras med hjälp av det s.k. Hyper Text Transfer Protokollet vilket http indikerar, och www står för World Wide Web som är lite mer komplicerat att beskriva varför den står med i URL:en, man skulle kunna tro att det är någon form av ”rotmapp” till alla Internets existerande domännamn, fast är ni intresserade av att verkligen veta mer om vad det fyller för funktion så hittade jag följande superuser forumpost som kanske kan förklara det lite mer i detalj.

Brädstreck (#) som ”Dummy-URL” för testsyfte- eller tills riktig URL skall läggas in

Brädstrecket kan anges till <a> taggens href attribut för att hänvisa till den egna sidan man befinner sig på! Vilket kan vara användbart om man ska testa CSS-stilar för de olika ”lägena” en HTML länk kan befinna sig i (mer om detta i inlägg om CSS framöver). Om man inte skulle ange # som ”dummy-URL” för en HTML länks href attribut, så finns risken att det blir svårt att testa länkarna och man blir hänvisad till felmeddelande-sidor då länkadress saknas och ens besökare i värsta fall blir allmänt förvirrade av hur de kastas omkring till sidor som inte existerar (om testsidan t ex. av någon anledning skulle vara publicerad för allmänheten/utvalda få att ta del av). Då är det betydligt bättre att låta länkarna hänvisa till den egna sidan som man befinner sig på, så kommer inte potentiella besökare bli lidande av att man testar eller har ”icke-aktiva” HTML länkar.

Praktiskt exempel på hur jag menar att man använder brädstreck som ”Dummy-URL” kan ses nedan:

<a href="#" target="_top">Länktext placeras här (eller länkbild)</a>

Ni kan även se i tidigare inlägg där jag skrev om hur ID attributet kan hänvisas till som ankarlänkar på specifika sidor, och att dessa kan besökas genom att ange URL:en för sidan där ID attributet existerar, tillsammans med ett brädstreck (#) direkt efter URL:en för sidan, tillsammans med värdet för ID attributet.

Till exempel: http://www.min-webbsida.se/index.html#paragraph2

Där index.html är sidan där ID attributet för en paragraf är ”paragraph2”.

Detta kanske förklarar lite vad brädstrecket är till för när vi talar om länkadresser.

HTML-länkars ”target”-attribut och funktionen det fyller

Notera i ovan textstycke att jag lämnade target attributet utan värde, detta var av anledning att jag inte ännu förklarat vad attributet gör/fyller för funktion.

Där var lite debatt för target som ett länkattribut när HTML5 skulle introduceras, tydligen så togs attributet bort under en tid från specifikationen, vilket gjorde att man fick krångla till det med massa JavaScript för att efterapa samma funktion som tidigare fyllts av ett väldigt simpelt attribut som target faktiskt är och har varit i alla år.

Vad target attributet då gör är alltså att tala om för webbläsaren hur en specifik länk är tänkt att öppnas… Skall den öppnas som ersättande av den sidan som besökaren befinner sig på, eller ska länken öppnas i en ny flik/nytt fönster?

Där finns sammanlagt 4 st. värden för attributet, dock har jag någonsin endast behövt använda mig utav 2 av dessa. För att läsa på om samtliga attribut och allmänt få mer information om dem, så kan ni se ovan länkade MDN referenssida.

Anledningen att jag bara använt- och använder mig av 2 av de 4 tillgängliga attributvärdena, är då de resterande 2 attributvärdena som jag inte använder fyller funktioner som jag ännu inte stött på ett behov av för mina webbsidor jag skapat tidigare. Vad jag kan förstå från MDN’s referenssidan så kan de resterande två attributen vara användbara för länkar från inuti ramar/frames av olika typer som behöver förmedla länkadresserna till ramar/frames utanför den ramen som länken är placerad i. Och idag används knappt (om ens alls) ramar överhuvudtaget, finns bättre och flexiblare sätt att koda webbsidor på idag.

Undantaget är väl kanske iFrames som vi kommer skriva om lite mer i detalj framöver, för att kort bara nämna vad skillnaden mellan iFrames och Frames är, så kan jag ju säga att iFrames är en typ av ”ram” som man lägger på sin webbsida – lite som om ni tänker er en sandlåda som läggs på er tomt (webbsidans body är tomten), därefter har man möjlighet att visa andra webbsidor, PDF:er eller liknande inuti den ramen, medan Frames förr istället användes mycket för att bygga upp strukturen för hela webbsidor som täckte hela webbläsarfönstret (oftast).

Det kan vara bra att veta översiktligt att där finns 4 st. attributvärden för target, och vad respektive gör, men jag kommer bara gå igenom de två som brukar vara populärast att utvecklare använder, nämligen:

  1. _top
  2. _blank

Det första attributvärdet _top ersätter den sidan besökaren tittar på just nu med den sidan som länken leder till.

Det andra attributvärdet _blank öppnar istället upp länken i en ny flik/nytt fönster, sen flikar introducerades och blev desto populärare för modern webbläsare-browsing så är det mer sällan att _blank länkar öppnas i nya webbläsarfönster, oftast öppnas de till nya flikar! Själv är jag inte helt säker på utifall det går eller ej utan JavaScript, att tala om för en länk via HTML att en länk skall öppnas exklusivt i en helt ny webbläsarfönster hellre än en enkel ny flik. Kan hända att jag kollar upp även detta till framöver inlägg som jag tänkt skriva till den här sidan :)

Mailto URL – För att hjälpa besökare skicka e-post med HTML-länkar från ens webbsida

Där finns ett sätt att hjälpa besökare lättare kontakta webbplatsens ägare och liknande, och det är genom att ange en länkadress med inledningen mailto: följt av en giltig e-post adress till webbplats administratören/ägaren. Se praktiskt exempel på en länk som kan hjälpa att skicka e-post till adressen adress@mail.com:

<a href="mailto:adress@mail.com">Nå mig på e-post</a>

Vad som då kommer hända när en sådan länk klickas, är att besökarens dator kommer försöka öppna vilket än program som datorn har angivet som ”standard e-post klient”, för att kunna göra ett nytt e-post meddelande att skicka, och i ”Till:”-fältet för det e-post meddelandet kommer där att vara förifyllt den e-post adressen som ni kodade in i er mailto-länk.

Webbsidor som inte använder PHP och där denna typ av begränsad kontaktmöjlighet/hjälp på traven är OK, duger detta, däremot om man vill ha lite mer sofistikerade sätt att skicka e-post på från sin webbsida, bör man läsa på om PHP eller liknande back-end språk som kan behandla kontaktformulär och skicka ifylld data direkt från webbservern till en inprogrammerad e-post adress.

Slutkläm

Jag ser nu att där finns en hel del attribut som jag inte går igenom här för HTML-länkar på MDN’s referenssida, och anledningen till det är dels för att detta skall vara pure basics, och dels för att jag själv ännu inte använt något annat än det jag gått igenom i detta inlägget för mina egna sidor genom åren, och därför tror jag det kan räcka med att bara gå igenom dessa detaljer för HTML länkar för den här gången :)

Kan hända att vi går in lite mer på djupet i framtida inlägg om ni skulle vara intresserade av detta, men annars tror jag att jag kommer gå vidare och fokusera på att få klart inlägg om grunderna först och främst.

Kunskaperna vi gått igenom i detta inlägg bör vara tillräckliga för att ni själva ska kunna sammanlänka era egna undersidor, såväl som att länka till era kompisars eller andra utanförstående webbsidor från era egna webbplatser! Samt hjälpa era besökare någotsånär enklare skicka e-post från era webbsidor.

Länkar är väldigt bra att känna till och ni kommer att ha användning för kunskapen genomgången i detta inlägg för samtliga av era egna webbsidor ni själva utvecklar i framtiden.

Alla webbsidor jag själv stött på såhär långt har haft någon form av länkning på ett eller annat vis, och för detta används alltid HTML-länkar som grund! Enjoy :)

I denna del av inlägget kommer jag att hänvisa till en mycket användbar och bra webb-referenssida hos learn.shayhowe.com som i detalj går igenom viktiga saker värda att ha koll på för HTML(5) semantik.

När vi pratar blockelement och en webbsidas struktur så kom HTML5’s kod-standard med en del nya tillskott som ni redan fått se som hastigast i tidigare inlägg, men som kanske inte diskuterats i detalj med fokus på deras semantiska sida.

Varför nya element med HTML5?

Utvecklarna av den nya HTML5 standarden gjorde som sagt undersökningar för att ta reda på vilka som var de vanligaste klasserna och ID som användes för strukturella element som t  ex. <div> på webbsidor över hela internet. Detta ledde till att man hittade ett antal klasser och ID som återkom oftare än andra, och man beslutade därför att förenkla genom att skapa nya element för dessa typer av blockelement så att man slipper ständigt ange samma klasser och ID för massa olika webbsidor.

Då skapades:

  • <header></header> som ersättare till <div id="header"></div> t ex. för sidhuvud
  • <footer></footer> som ersättare till <div id="footer"></div> för sidfot
  • <aside></aside> som ersättare till <div id="aside"></div> (sidebar/sidospalt)
  • <article></article> som ersättare till <div id="article"></div>
  • <section></section> som ersättare till <div></div> eller <div id="section"></div> eller <div class="section"></div> (sektionsavdelare)
  • <nav></nav> som ersättare till <div id="nav"></div> (navigations område)

De nya elementen (tycker jag iaf.) är betydligt mer utvecklar-vänliga och sparar en hel del tid, såväl som förser webbdokument i allmänhet med en bättre arsenal av strukturella element. De förmedlar också på ett bättre sätt för både utvecklare, såväl som indexeringsrobotar vad elementet är till för på webbsidan (indexeringsrobotarna kunde inte läsa och förstå ID och klass attribut, däremot kan de läsa och ”förstå” taggnamn).

Därför säger jag att vi får nu ta vara på att vi äntligen fått bättre semantiskt bestyckade element att märka upp våra webbsidor med, dissa <div> taggar och extra- nu överflödiga: ID och klasser, som inte längre behövs nu när vi har våra nya element ;)

Översikt av de nya HTML5-elementen

HTML5Doctor är en bra referenssida om ni vill ha en översikt av de nya taggarna och ni kan även besöka deras HTML5-Element Index för uppsökande av specifika, eller generell översikt av samtliga nya taggar – de står listade i bokstavsordning.

Uppgradera er utdaterade element-arsenal med nya fräscha semantiska HTML5-element!

Läs gärna på lite på HTML5-Element indexet som HTML5Doctor erbjuder och fyll på ert HTML-taggs förråd med de senaste nya taggarna och börja använda de så ofta ni får möjligheten för bättre semantisk och sökmotoroptimerings anpassad HTML5-kodning.

Det finns alldeles för många nya tillskott för att hinna gå igenom i detta inlägg, dock kommer jag som jag nämnde ovan hänvisa till några väldigt användbara punkter som jag själv haft stor användning för som learn.shayhowe.com HTML5-semantics hjälpte till att förtydliga för mig.

Tips: Då HTML5 fortfarande är relativt nytt och saknar stöd i vissa webbläsare, kolla vad som funkar vart

Ett tips också innan jag går igenom det så kan jag rekommendera er att kolla upp webbläsarstöd för de nya HTML5-element ni tänker använda via antingen CanIUse.com eller QuirksMode.org Browser Compatibility Tables då vissa av de nya HTML5-elementen är bättre implementerade i somliga webbläsarna än andra!

Och nu för att gå vidare och kolla på textspecifika semantiska inline-element som kan vara användbart att känna till:

Förklaring och uppvisning av semantiska skillnader i HTML5-element

Två alternativ för att få fetstil på sin webbsidas text, med olika semantiska betydelser!

De två HTML(5)-element vi har att jobba med är <strong><b>. Dock skiljer dessa sig åt ganska mycket i mån av semantisk betydelse.

<strong> används för att markera ”Stark viktighet” / ”Strong Importance” på engelska. Medan <b> istället används för att avse en ”stilistisk fetstil” utan direkt innebörd.

Nedan kan ni se citat från hur learn.shayhowe.com förklarar detta i kod:

<!-- Strong importance -->
<strong>Caution:</strong> Falling rocks.

<!-- Stylistically offset -->
This recipe calls for <b>bacon</b> and <b>baconnaise</b>.

Två sätt för att få kursiverad text på sin webbsida, med olika semantiska betydelser!

De två HTML(5)-element vi har att jobba med för detta är istället <em><i>. Dessa skiljer sig på liknande sätt som ovan två valsalternativ för fetstils text-märkning.

<em> används för att markera något av ”stressad vikt/betydelse” / ”Stressed Importance” på engelska. Medan <i> hellre avser att markera en annorlunda/alternativ ”röst/ton” och används mer i dialog-sammanhang & talspråk för innehåll.

Nedan kan ni se citat från hur learn.shayhowe.com förklarade detta i kod:

<!-- Stressed emphasis -->
I <em>love</em> Chicago!

<!-- Alternative voice or tone -->
The name <i>Shay</i> means a gift.

För att läsa på mer om olika semantiska skillnader mellan liknande funktionella HTML(5)-taggar så kolla gärna vidare på learn.shayhowe.com’s genomgång av HTML5-semantik då den artikeln även går igenom saker som: Understrykning av text, Genomstrykning av text, Upplysning/Highlightning av text, Förkortnings markering i text, Upphöjning (superscript) av text och Nedsänkning (subscript) av text – t ex. nedsänkning vid representation av H2O hade blivit: H2O, medan en upphöjning istället t ex. vid användning av kvadratmeter (m2) hade kunnat se ut som: m2. Sedan går artikeln även igenom saker som: Framstegsmätare (progress-meter), semantisk uppmärkning av tid & datum, hur man presenterar kod på webben, såväl som linje- och ord-brytningar (<wbr> & <br>), Citering, m.m.

Genomgång av Semantisk märkning av textinnehåll med <h1>-rubriker och <p>-paragrafer för textstycken:

När man skriver texter så är ovan visade genomgångar av kursivering och fetstil väldigt användbara och viktiga, men det är även simplare och mer direkt semantisk uppmärkning som Rubriker (via <h1>, <h2>, <h3>, osv.), såväl som paragrafer/textstycken (<p>), sektions-avdelare/skiljestreck (<hr />) för att distinkt markera brytstället där en del av sidan övergår till en helt annan del av sidan, m.fl. andra.

Dock så tänkte jag bara snabbt gå igenom vikten av Rubriktexter och deras innehåll då även detta är en Väldigt viktig del inom On-page sökmotoroptimering!

Den ”första” rubriktexten tillgänglig är <h1> och är då den som är av störst vikt och sedan dalar viktigheten för resterande rubriktexter tillgängliga för varje steg man går – notera dock! att <h2> t ex. är en typ av underrubrik till <h1> och bör användas som sådan!

Ett praktiskt exempel – skulle ni ha en <h1> rubrik för er logotype om ni valt att köra den ”textbaserad” som jag själv brukar göra då detta är lättare att sökmotoroptimera jämfört med en bild som praktiskt taget inte går att indexera för sökmotor-bottarna så skulle <h2>-taggarna kunna användas för sid-innehållets första rubriker då de är underrubriker till sidan – men detta är lite av en tolkningsfråga och är helt upp till er hur ni väljer att tolka sidans struktur – tänk bara på att den struktur ni väljer att köra sidan utefter – är även den struktur indexeringsrobotarna kommer att uppfatta!

Men jag skulle nog annars vilja påstå att <h1>-taggen och dessa rubriktexts-elementen kommer någonstans efter <title>-taggen i vikt när det gäller On-page sökmotoroptimering!

HTML5-bildtaggen (<img>) har ett attribut som krävs för att få en sida validerad enligt HTML5-kodstandard, som är: ”alt”-attributet.

Detta är bra att ha med för att dels få sidan validerad – men även för två andra syften, nämligen: talsyntes och sökmotoroptimering.

Bilddata för indexeringsrobotar

För bilder på webbsidor så gäller samma sak för indexeringsrobotar såväl som blinda personer i stort sett (nästan) – de är väldigt intet-sägande såvida du inte specifikt får dina bilder att tala om för de personer utan möjlighet att se dem – just vad bilderna föreställer. Och detta kan man då göra med hjälp av ”alt”-attributet som låter dig som utvecklare ange en alternativ text till bilden utifall den inte skulle kunna laddas in, visas eller om besökaren på sidan använder talsyntes t ex.

Om ni har möjlighet och SEO är av vikt – föredra ren text över bilder med text!

När du skriver värdena till dina ”alt”-attribut för bilderna så kan det vara värt att hålla detta i åtanke. Detta är också en av anledningarna att jag själv har börjat föredra att använda HTML-Text + CSS för mina logotyper på mina webbplatser, för sökmotoroptimeringsskäl, då ”alt”-attributet är enda möjligheten att sökmotoroptimera en bild. Jag brukar sätta mina textlogotyper i sådana fall som <h1> taggar för att ge störst ”rubriktexts-vikt” sökmotormässigt på sidan. Alla andra rubriker efter logotype-rubriken följer sen med <h2> som ”underrubriker” till själva sidans logotype. Vissa kanske anser detta fel, andra kanske tycker det är OK, det funkar för mig så jag kör på det tills någon annan ger mig anledning att överväga annat tillvägagångssätt :)

Alternativ text visas vid misslyckad laddning av bild

Ni kan själva testa detta genom att med vilje, ange en felaktig src-url för bilden på er sida, har ni angett bredd och höjd då, så kommer ni i vissa webbläsare att kunna se en ruta med en tunn kantlinje med just de dimensionerna ni hade angivit för bilden, tillsammans med er ”alt”-attributs textvärde inuti rutan där bilden egentligen skulle visats.

Alternativ text hjälper blinda bilda sig en uppfattning om bilder på webben

Alternativ texten som anges till bilder är det enda hjälpmedlet blinda personer har för att förstå vad bilden ni visar på er webbsida föreställer. Utan alternativ texts attributvärdet så har de lika mycket att gå på, som om bilden inte existerat överhuvudtaget.

Alternativ text för bilder läses av indexeringsrobotar som innehåll

Alternativ texten som ni angivit till era bilder används som sagt inte bara för att visa ”fallback-innehåll” för utifall bild inte kunde visas, eller bidra med talsyntes kontext för blinda som besöker ens webbsida, utan även indexeringsrobotarna som crawlar igenom er sida i jakt på innehåll att indexera till sökmotorjättarna kommer att läsa och indexera alternativ texten för bilderna – då även indexeringsrobotarna har svårt för att tolka bilddata.

Sammanfattning – Alt text värt att ha i åtanke av många anledningar

Detta innebär att du bör skriva din alternativ-text (alt-attribut) med alla dessa 3 faktorerna i åtanke(!) – texten skall vara anpassad att beskriva bilden för blinda personer och deras talsyntes som då kommer att läsa upp bild-alternativ-texten (speciellt viktigt om du vet att din sida kommer ha blinda besökare, kan anses vara minst lika viktigt trots att ni siktar in ert innehåll på seende individer – som en artighetsgest till alla som är blinda och surfar nätet som alla andra, det är trots allt inte så mycket jobb att lägga till en alt text), såväl som för indexerings robotarna så de får ytterligare innehåll som kan indexeras till sökmotorerna och ytterligare förbättra sökmotoroptimeringen av din sida. Samt anpassa texten som substitut utifall bild skulle misslyckas att laddas in på din webbsida.

Jag har de senaste åren både läst på- och provat på i praktiken olika metoder när det kommer till sökmotoroptimering (on-page), och har fått hyfsad koll på vad som håller tyngst vikt och hur sökmotorer indexerar en sida och dess innehåll utefter meta taggar, innehållsformatering, ordval, rubriker, m.m.

Jag tänkte här dela med mig av viktiga kunskaper för att ni själva sen ska ha god förståelse för vad som spelar roll för bra sökmotorresultat hos t ex. Google, och vad olika delar fyller för specifik sökmotoroptimerings funktion och för att ni själva sen ska kunna applicera dessa kunskaperna till era egna webbsidor i framtiden!

Är sökmotoroptimering något som ni finner extra intressant del av webbutveckling som ni gärna vill lära er mer om och känna till bättre bör ni läsa MOZ.com’s väldigt insiktsfulla SEO artikelsamlingsguide för området: http://moz.com/beginners-guide-to-seo

Allra första man bör tänka på: Nyckelords-research

Om du är precis i början av att skapa en egen webbplats bör du göra nyckelords-research, med vilket jag då syftar till att ni beger er ut på Google och/eller andra sökmotorer och söker på termer/ord som ni tänkt er att representera er egen webbsida. På så sätt ser ni om där redan finns mycket annat ute på webben som redan täcker dessa ord och termer, eller ej.

Detta är ett bra sätt att bilda sig en uppfattning om hur man kan på bästa sätt bygga ett starkt märke ute på webben – risken är att om era ord och termer redan får väldigt många träffar från andra webbplatser, så innebär det att att det kan bli aningen svårare att sen få er egen sida att dyka upp bland de övre resultaten som redan i nuläget visas vid sökning (eventuellt – det finns alltid undantag – t ex. om ni sökmotoroptimerar er sida bättre än de sidorna som redan ligger ute så har ni kanske fortfarande en god chans att klättra högre upp bland sökresultaten).

Om ni redan har en sida med domän, innehåll och allting som ni vill sökmotoroptimera så kan fortfarande en nyckelords-research vara smart att göra för att se vilken konkurrens ni har där ute på webben i dagsläget, ni kan också med hjälp av detta upptäcka om synonymerna för samma ord/termer är lika uppmärksammade i sökresultaten, eller ej – om inte, kanske det är värt att överväga ett byte till synonymerna att representera er sida, då mindre konkurrens på webben?

Här är det även värt att nämna att om ni skulle övergå till synonymer till era nyckelords termer/ord så bör ni vara uppmärksamma på att era besökare med stor trolighet känner till synonymerna och troligen kommer att söka på dessa – för det är ganska meningslöst att byta nyckelord/termer utifall ingen av era tänkta besökare känner till dessa (tänk vad som är vanligt känt bland era kunder/besökare).

Härnäst (speciellt för ny sida): Val av domännamn och dess vikt (SEO-mässigt)

Det som brukar ha HÖGST vikt när det gäller sökmotoroptimering är URL:en, och därmed- Domännamnet, såväl som Permalänkar och deskriptiva/informativa länkadresser.

Innan man kan göra något annat på webben, behöver man ju en webbserver/webbhotell där man har utrymme att publicera sitt webbinnehåll till, men sen underlättar det om man även har ett Domännamn som är besökar-vänligt och väl genomtänkt.

Många underskattar hur mycket domännamnet spelar in för sökmotoroptimering, det är den Allra Högsta ranken inom sökmotoroptimering, den väger in mer än rubriker, TITLE-taggen, frekvent använda ord i innehållet, meta taggar, eller något annat.

Om du t ex. vill vara ”the king of the hill” för termen: elegantclothes, så finns där inget bättre sätt att bli det på, än att köpa ett domännamn där termen elegantclothes är i fokus. T ex. http://www.elegantclothes.com <- hade varit optimalt.

Nu finns där ju förvisso även andra domäner än .com, vilket gör att man fortfarande kan få konkurrens på namnet, och folk som vet vad de gör kan säkert även få en webbsida utan termen elegantclothes i domännamnet att komma högt upp i sökresultats rankingen.

Men man måste vara vaksam när man väljer sitt domännamn, där finns mycket som väger in på vad som gör ett bra domännamn: det ska vara lagom att skriva (gärna lättare än lagom), vilket innebär: inte för långt, inte för kort (kort är OK så länge det inte är något svårförståeligt eller okänt ord/term/påhittad förkortning eller liknande – även här: tänk på vad dina besökare har kunskap om och kan skriva in för att komma till din sida). Domännamnet ska även gärna vara enkelt att memorera (idag kanske detta kvittar då de flesta (inkl. mig själv) använder Google även om man kan domännamnet om man t ex. är osäker på om det var .se eller .com, för att slippa hamna på fel sida, osv.), m.m.

Efter domännamnet kommer <title> taggen

TITLE-taggen håller också stor vikt när vi pratar sökmotoroptimering, oftast brukar den synas som rubriktext för sökresultat på t ex. Google’s sökresultat sida.

En kvick introduktion till Varför TITLE-taggen är så viktig för on-page sökmotoroptimering är då som nämnde ovan, men i och med detta så innebär det att innehåll man placerar i sin TITLE-text kommer dels att vara det första en potentiell ny besökare kommer se när de får upp sidan med sökresultaten, då rubriken av sökresultatet för din sida är just det- TITLE-taggen. Och detta innebär att man kan placera de viktigaste nyckelorden i TITLE-texten, såväl som fraser eller annat man vill skall vara fronten för ens webbsida.

För att visa med exempel och så, har jag valt att tillägna ett helt inlägg åt TITLE-taggen och dess roll inom on-page sökmotoroptimering, så vänligen se nästa inlägg för mer information ;)

I resterande inlägg för on-page sökmotoroptimering kommer jag även att gå igenom goda praktiker och rekommenderade måttstockar som kan vara goda att följa för t ex. antal tecken för TITLE-textenmeta-description, etc.